Bild på slutstegets kretskort byggt enligt EB104
Eftersom denna typ av förstärkare ger väldigt mycke övertoner
måste man använda LP-filter för att dämpa dessa.
Varje använt band behöver ha en eget filter. Här visas
en version för 6 band. 28 MHz filtret överst har kortaste signalvägen
genom reläna.
Förenklat schema över slutsteget.
Jag har använt 24 Volts kretskortsrelä där kontakterna är specade till 7 Amper 250 Volt. Eftersom alla relän switchas i par kan man koppla paren i serie. Jag navänder billiga switchtransistorer som klarar spänningen. Alla relän har en diod i parallell för att kortsluta mot-emk spänningen vid frånslag. För att förhindra att HF likriktas har jag även sattdit lite avkopplingskondensatorer.
Det finns också en logikdel som har till uppgift att styra reläna
och strypa biasströmmen när man inte sänder.
En omkopplare på fronten sköter bandomkopplingen. Den är
kopplad till logikenheten så man kan använda en billig omkopplare
utan att vara rädd att man bränner sönder kontakterna. Omkopplingen
sker ju med reläer.
Det finns även ett interface för extern styrning av bandomkopplingen
om man vill använda dator för styrningen.
För att indikera vilket band som används har jag monterat
6 lysdioder på fronten ovanför bandomkopplaren.
Det borde vara ganska enkelt att bygga ett interface mellan den använda
transceivern och PA't för bandstyrning.
Logikenheten består i huvudsak av en PAL-krets (22V10Z) och några switchtransistorer. Den styr även en rad med lysdioder för indikering av valt band.
Logikenheten arbetar med 5 Volt så en enkel 5 Volts regulator ingår också.
För att skydda slutsteget mot höga SWR värden eller felaktigt
bandval bör man bygga in någon form av skyddskrets. Jag har
inte gjort detta ännu och transistorerna verkar hålla trots
en del hårdhänt behandling.
För att få låga förluster i spolarna har jag använt
relativt tjock tråd 1.6 och 2.0 mm. Dessutom är spolarna placerade
ca en halv till en spolradie ovanför plattan.
Jag har mätt upp förlusterna i filtret till ca 0.2 dB. Filtrenas
stoppbandsdämpning är bättre än 50 dB.
För att minimera kopplingen mellan spolarna måste dom placeras ortogonalt. Om man inte gör det kommer filtret inte att få de egenskaper man eftersträvat. Koppling mellan spolarna i samma filter resulterar i felaktig frekvensgång och stoppbandsdämpningen kan bli lidande. Koppling mellan spolarna för de olika banden ger konstiga resonans fenomen. Om man vrider närliggande spolar 90 grader fungerar der ganska bra.
Det är viktigt att kondensatorvärdena är relativt rätt och att spolarna har rätt induktans annars kan filtret bli snett och få stora förluster. Spolarnas induktans bör mätas upp och trimmas till rätt värde. För att mäta upp induktansen på spolarna har jag använt en speciell koppling och en nätverksanalysator. Det fungerade bra men man borde kunna använda en signalgenerator och en RF nivådetektor lika gärna.
Den kopplingen som jag har använt för att mäta induktansen är en enkel parallellspärrkrets. Den är relativt okänslig för parallellkapacitanser men vid små induktansvärden får man se upp för serieinduktansen i kondansatorn. Induktansen i spolen beräknas genom att man hittar resonansfrekvensen för parralellspärrkretsen. Man sveper en generator och letar min signal.
L = 1/((2*pi*f)*(2*pi*f) * C)
C är tex en 390 pF 1% foliekonding med korta trådar.
Som filterkondensatorer har jag använt 2 st 10000uF /100 Volt elektrolytkondensatorer.
Förenklat schema över nätdelen.
Jag har använt ca 10 stycken effekt transistorer i parallell (0.1
Ohm i serie med emittern) för stabiliseringen. Dom matas med en vanlig
1 Ampers spänningsstabilisator. Här måste man se till att
både spänningastabilisatorn och effekttransistorerna klarar
spänningen.
Filtrena är byggda på en 100x160 mm stort kopparlaminat som
är placerade ovanför kopparplattan och fäst i densamma med
hjälp av pålödda kopparlaminatsider.
Filterkortet lutar en del för att få plats.
Med en kylfläns som har en termisk resistans på 0.35 C/W
klarar man precis kyla den effekt som vanlig morse ger.
Skall man köra RTTY behövs bättre kylfläns eller
en fläkt.
Man har också en hel del termisk tröghet i kylflänsen
som kan ta upp en hel del energi innan temperaturen höjs för
mycket.
Den kylfläns som jag har använt (3.5 Kg Aluminium och 2 Kg
Koppar) ger en uppvärmningstid på ca 9 minuter innan den når
70 C.
Man kan också använda sig av en eller flera fläktar
för att öka den termiska resistansen.
En 100 mm fläkt som blåser på en kylfläns minskar
den termiska resistansen avsevärt.
Detta gör att man kan använda en mindre kylfläns och
härigenom spara vikt om det är viktigt.
Jag har provat med en fläkt tagen ur nätaggregatet på
en gammal PC och den sänker temperaturen avsevärt.
Lådan skall rymma logikkortet och filterbanken. Feriterna i slutsteget kan bli ganska varma så man bör nog inte bygga in dem för tätt.
Logikenheten har jag satt på baksidan av slutsteget. den innehåller
också reläna för T/R omkopplingen. Man kan bygga in en
SWR-brygga här också för skyddsändamål mm.
Med en kylfläns som har en termisk resistans på 0.2 C / Watt
får man en temperaturhöjning på 60 grader. Det är
en rätt stor kylfläns.
Aluminium kan ta åt sig en hel del enerig per kilogram.
Med den kylfläns som jag använt hinner man köra ett CW QSO innan man märker att den blir het. Vid hård användning typ test har jag satt en liten fläkt som blåser på kylflänsen slutsteget går betydligt svalare då.
Jag har inte byggt in någon ALC. Det borde inte vara alltför
svårt.
450 watt 6m Amplifier Chris, G3WOS - July 1993
Transistor PA från RF Electronic 500W och 1 KW
Henry radio har snygga men dyra transistor PA
Communication-Consepts säljer matchade FET'ar, kretskort och komponenter till EB-104 slutsteget.Här finns också komponentlista till EB-104 mm. Filter, låda mm. får man göra själv.
Data på FET'arna finns på motorolas
hemsida. Klicka på "RF transistors,..."
EB-104 verkar endast finns som FAX-back
Om tillräckligt intresse finns kan jag ta fram en komplett sats för att bygga ett slutsteg enligt ovan.
Frågor och tankar mottages tacksamt på adressen SM2EZT@eurab.se
Torvald